Ni vet när man blir sårad? Inte bara en gång utan flera ggr? Så hårt att det känns som om hjärtat stannar. Hela världen stannar. Allt i ditt liv rasar. Du vet inte vart du ska ta vägen. Bokstavligt talat. Du har INGEN aning. Allt som en gång gjort dig glad, lycklig, är nu passé. Du känner att du aldrig någonsin i världshistorien kommer kunna känna någon som helst känsla igen. ALDRIG någonsin. Den människa som fått dig känna det här är värd allt ont i världen för att han fått dig till det här onda. Du har gjort allt i din makt för att få saker och fungera. Du har tagit hand om det käraste denna människa "har" i sitt liv. Fast denna människa har inga känslor, han vet inte vad kärlek, respekt och lojalitet är.

Det här har hänt mig 2 ggr på ett år. Extrem besvikelse. Sårad till max. Känt mig så otroligt liten i denna värld. Jag har levt på hoppet. Men blivit sviken för många ggr. Jag ska bort från det här. Den här människan ska aldrig få mig och känna mig så liten och omänsklig igen. Och jag önskar att ingen ska få känna sig så av denna patetiska lilla pojke. Men jag vet att det är på gång. Snart kommer ännu en sitta och gråta för han. Efter henne är det någon annan. Sen någon annan. Han kommer, sen han ser dig första gången, svika dig. Om och om igen. Du är inget för han, men han får dig känna dig som allt. Han är för egoistisk. Du har saker du kan ge han så han kan känna sig tillfreds med sitt liv. Sen sviker han dig, och han hittar samma hos någon annan. Det är en oändlig historia. Och jag önskar verkligen att jag ALDRIG träffat på den här människan någonsin. Den jag en gång älskade är någon jag idag ogillar så starkt att jag skulle kunna säga att jag hatar han. Jag hatar hur han förstört mitt och mitt barns liv. Han är inte värd ett skit. Inte nån. Jag hoppas han allt ont. Karma.