Igår gick jag som sagt och la mig med snorre. Somnade inte förens strax efter kl 22. 23.30 vaknar han och skriker. Jag tänkte att magen strula så masserade den och han blev lugn. Han var rosslig och hostig. Gav mat för att se om han somnade bättre av det och det gjorde han inte. Några timmar senare var han fortfarande vaken. Skrek och rullade runt och kunde inte komma till ro. Ju närmare morgon vi kom desto värre blev han med skrikande och andning. När kl slog 6 var vi fortfarande vakna. Han andades så revbenen stack ut och man såg hur ansträngd han var. Och trött. Inge mat eller vatten hade han fått i sig sedan 7-8 kvällen innan. Han hade feber som kom och gick och varje gång jag gav alvedon så sket at han ut det. Vid 9 var jag riktigt orolig då han andades extremt ansträngt, inge mat eller vatten och vi hade fortfarande inte sovit och jag ringde 1177 och var beredd på att bli skickad till sjukhus. Fick först prata med nån kille som inte verka veta nåt. Han skickade tillslut mig till Huddinge sjukhus växel och hon sa direkt:"inge snack, åk in nu!!"
Jag började få smått panik då jag var ensam och hans pappa inte svarade. Tillslut tittade jag på leonell som knappt andades och bara skrek och jag började störtböla. Tänk om han dör nu? Tänk om han slutar andas helt? Allt gick i 100 i mitt huvud och jag ringde mamma som blev orolig för att jag grät och inte kunde prata och när jag klämde ur mig att leonell är jättesjuk och knappt andas. Så hon skrek till att hämta henne så vi kan åka in. Så iväg drog vi och in på sjukhuset blev alla berörda och oroliga över hans andning och vi fick komma in direkt. Han fick inhalator 2 st på 15 min och 8 st kortisontabletter och efter ett litet tag märkte man direkt skillnad. Han kunde andas bättre och han kunde äntligen vila i min famn. Sedan kom dem in och han fick igen 2min 2 ggr inom 15 min inhalator och vätskeersättning och efter en liten stund kunde han slumra till i min famn. Efter 20 min vaknade han med världens leende och han blev genast piggare, klappa händerna, log och pratade. Dem kom in med jämna mellanrum och kollade andningen och tog prov efter virus. Han fick igen 2 st inhalator och ett gosedjur som han älskar! Läkarna fick både applåder och leenden :) efter ca 4 timmar fick vi äntligen åka hem med en egen inhalator och resultatet: förkylningsastma. Hoppas det bara är det här och inge mer astma!
Fyfan, det här var värsta dagen i mitt liv. Att se honom må så extremt dåligt!!! Fyfan. Mammas lille kämpe ❤️
Nu är han mycket bättre. Inga svårigheter och andas men dock fortfarande lite feber då och då och en jobbig hosta. Men han klarar det!
